Klinisk genetik är en medicinsk specialitet som i Socialstyrelsens specialitetsindelning återfinns i gruppen övriga specialiteter. Specialiteten innefattar såväl mottagningsverksamhet som laboratoriediagnostik. På kliniskt genetiska mottagningar utreds och diagnostiseras ärftliga tillstånd och genetisk vägledning erbjuds till familjer avseende ärftliga sjukdomar. På laboratoriet utförs genetiska analyser associerade till dessa ärftliga sjukdomar, och dessutom analyseras vissa icke-ärftliga (förvärvade) genetiska förändringar av betydelse för diagnos och behandling, i första hand vid leukemier och tumörsjukdomar.
Inom specialiteten klinisk genetik arbetar följande personalkategorier:
- Biomedicinska analytiker (BMA) utför de genetiska analyserna på laboratoriet.
- Kliniska genetiker är läkare med specialistutbildning inom klinisk genetik, som leder mottagningsarbetet och är medicinskt ansvariga för laboratorieverksamheten.
- Sjukhusgenetiker är naturvetare, oftast med doktorsexamen, som är ansvariga för drift och utveckling av laboratoriearbetet (läs mer om sjukhusgenetiker).
- Genetiska vägledare skall under ledning av klinisk genetiker kunna arbeta självständigt med familjeutredningar inklusive egna patientbesök (läs mer om genetiska vägledare).
Observera:
- SFMG kan inte ge råd till enskilda patienter om specifika genetiska sjukdomar.
- Klinisk genetik är en uttalad konsultationsspecialitet, vilket innebär att patienter sällan besöker de kliniskt genetiska mottagningarna som första instans. En rekommendation till allmänheten är därför att kontakta en primär medicinsk specialitet om man har en misstanke om ärftlighet avseende en sjukdom i familjen. I första hand bör man diskutera med en specialist i allmänmedicin, och i övrigt vid t.ex. misstanke om ärftlig cancer bör en onkolog konsulteras, vid misstanke om ärftliga sjukdomar i nervsystemet bör man på motsvarande sätt ta kontakt med en neurolog.
:: SFMG styrelse »